Måste hela jävla natten gå?

Stiftelsens txt som fastnat i huvet. Rätt skön txt om jag får sägat. Kanske inget man kan gå runt å tralla på hur som helst, eller ja det är ju upp till var och en :)

 

Nu får du gå hem - Stiftelsen

 

Varit hemma större delen av dagen. Vabbat med dottern som har vattenkoppor. Vid 15 tog dock faderskapet över så jag kunde ta disktjänst på barnens förskola. Nackdel med kooperativ :/

Men vattenkoppor. Charlie har inget. Än. Inte jag heller. Än. Tyvärr högst oklart om jag haft detta aber. Ingen riktigt vet. Sjukt oking kan jag känna. Skojja inte att jag letar prickar som i hysteri.

Tror, på riktigt att jag inte alls klär i dessa prickar. Tror det är sjukt osnyggt faktiskt. Dessutom har jag inte alls tid med att ha vattenkoppor. Det skulle jag för övrigt aldrig ta mej tid för att ha, verkar ruskigt dumt. Åh snälla låt mej slippa, hej hangup...igen.

Imorrn stannar vi hemma igen, prickiga korven och jag. Tänk, på riktigt om hon blir frisk om ett par dgr. Sedan får Charles, och sen jag? Då kanske jag dör. Kan bli ett tag hemma om det vill sej illa mao.

Igår, ruskigt trött efter lördagen, träffade jag Pälle-Pär. Han garvade när han såg mej, kan inte förstå. Jag såg nog mer död än levande ut, dragandes på en Ica-påse med sikte mot min soffa innan barnen skulle komma hem. "Hur mår du?" Jorrå, det har ju varit bättre ;) Babblade en stund, får se om vi kan ta en fika till helgen, kunde va trevlans! När jag väl kom fram till min bil, förstod jag att han inte enbart hade garvat åt hur trälig jag såg ut. Naturligtvis hade han bråkat med Ådi, fällt upp torkarna och skojjat till'et. Kul, Pälle, kuuuul!

Pälle-Pär & Jennie. De ettrigaste, träligaste grannar man kan ha. Bodde mittemot dessa två  Grebot. Aee fy, vad dumheter de ställde till med. Vi på andra sidan var alltid oskyldiga, gjorde aldrig något för att förtjäna alla dessa dumheter. Här är en syn jag fick en morron när jag tittade ut på vår altan:

 

Sådär ja. Ett jäkla plastträd levererat. Kan hända at jag stod och stirrade i 10 minuter innan jag ens blinkade.

 

Vi gick och grunnade någon dag på hur vi skulle ge igen. Kaaan man binda fast trädet på Pälles älskade Ådi... På Jennies Volvo? Framför dörren? Montera den på garagetaket? Hum hum....

Synd att vi inte var kvickare, för helt plötsligt blev det tydligen ok att ta tillbaka presenter hur som helst oxå. Trädskrället var puts väck en morgon. Synd. Hade ju stora planer för trädet ;)

Älskar dessa två galna människor. Störtsköna. Precis så som det ska vara med grannar. Man kan låna bil, när ens egen inte startar. Man hämtar socker, kaffe eller i princip vad som helst som saknas.

Och jag sakner ER nu. Naturligtvis kände de sej inte längre hemma i Grebo när vi flyttat därifrån. Även de har lämnat Mårsängsvägen. För Västerlösa (?!) Ok då. Gården heter Paradiset, kan förstå på sätt och vis. Till helgen kanske man kan få se Paradiset. Får se. Har barnen haft koppor förresten J & P? Annars kan vi ju bjuuuu ;)

Imorrn bitti kommer mina barn hem kl. 6.30. Det är tidigt det. Men å andra sidan får jag ju sova inatt. Om jag går och lägger mej vill säga. Det är ju ganska brukligt att "Hela jävla natten måste gå...." Trälit det där.

 

Saknar någon lite oxå. Bara som tillägg.

Hej påt!

Have it King u all!