Barnslig eller barnasinne?

Idag efter jobbet åkte jag till hem till Tanya för att sällskapa med Bella som var ledig från skolan pga studiedag. Bella är en redig tjej med skinn på näsan (tro fasen det med den modern) som skulle klara sej bra själv, men lite sällskap ville hon gärna ha tills mamman kom hem från jobbet.
Vi åt lunch ihop och strax efter det anser Bella att det är dags att måla naglarna.
Mhm..tänkte jag och tittade på mina stackars ganska illa åtgångna naglar efter helgens divv upptåg, bla bowling. Halva naglarna hade ju iaf färg kvar.
T brukar skratta sej halvt fördärvad när jag ska ta bort nagellack. Denna gång fick istället Bella väldigt roligt. Kul att man kan roa. Jag har total fobi för bomull. Hatar dess knak och knarr. Kan knappt ta i eländet. Bomullspads är ju något bättre, då är massan pressad och det ger då naturligtvis inte lika stort utrymme för knak. Men det hjälper föga. Gaaah så hemskt det är, vedervärdigt.
Såatttte, ja. Jag ser säkert jätterolig ut när jag ska tampas med den där jäkla bomullstussen. Hu.
Men, jag fick bort det gamla och ställdes inför nästa problem. Ny färg? Tänkte gå loss på Ts nya svarta men ångrade mej och tänkte att knallrött kan ju vara kul. Sådär tantrött :) Sedan visade det sej att i Eriksson/Lindes nagellackslager fanns en liten pilliduttpensel, som man kan göra små mönster med tex.
"Vad tycker du jag ska göra Bella?"
"Jag vet! Du kan skriva Carro! En bokstav på varje finger, det blir coolt!"
"Ehh asså... Nja?"
"Nähä, du kan göra stjärnor och hjärtan, det blir jättesnyggt!"
"Ehh asså....?" (Varför frågade jag ungen vad jag skulle göra?!)
Men ok. Där satt vi köket över en timme. Kladdade och gjorde om. Bella skulle göra fransk manikyr och tejpade alla fingrar. "Såhär gör mamma förstår du." Kan säga att Bella hade tejp, bomull, aceton och nagellack...lite överallt. Jag fick stränga order att ha tidning under. Försökte sköta mej.

När jag kom hem och tittade på mina naglar tänkte jag:
"Herregud vad barnslig jag är." Men sen skrattade jag till för mej själv, skakade på huvudet och konstaterade istället: "Nä. Jag har bara en lagom dos av barnasinne kvar."
Om det finns två sätt att se på det, kan man ju faktiskt välja det som låter aningens mer positivt?
Jag vet inte i ärlighetens namn om barnslig och barnasinne är varandras motsatser. Men det är så det känns lite. Barnslig är negativt laddat och barnasinne är positivt? Eller hur tänker du?

Jodå. Naglarna är rätt hemska, inte snygga på något sätt. Spelar det någon roll? Nä, inte ett dugg.

Tack Bella för en mysig eftermiddag. Och tack för att du fick mej att inse att jag inte alls (!) är barnslig, endast lite halvknäpp med barnasinnet i behåll. Tror inte att jag hade pilliduttat dit hjärtan och prickar om jag hade målat hemma nämligen.

 

Have it King u all!