Att få inse att, jo jag är klart besegrad i den här matchen. (Vad var det egentligen att fightas om från första början?) Besegrad men långt ifrån en förlorare. Besegrad och vinnare på samma gång. Att det kan vara så bra? Så enkelt, bara man viker ner sin stolthet bara för en sekund. Jag hade fel, jag tänkte fel från början. Jag är den första att medge det, men visst, kanske först efter att flera omkring mej påpekat det. För jag är ganska envis sådär. Har jag bestämt mej för något, då är det just det som gäller.
Jag måste sluta vara så tvär och envis. Iaf när det gäller vissa områden. Som musik.
Gårdagens inlägg gick i rockens tecken och det är väl där jag mestadels håller till. Ja och metal då ;)
(Åååååh 5fdp's spelning på Sweden...Nu kom det över mej igen. Rysningar så bra det var..!)
Men! Något som oroar mej en aning. Något som fortfarande är svårt, trots att jag jobbar på mitt nya openminded me, när det gäller musik. Det är ju det här med synt. Men nu har en låt snurrat på mitt Spotify i flera dagar. Om och om igen. Omg. Omfg så bra det är.
Ja. Jag är ju total txtnörd, så mycket beror troligen på det. DEN texten. Klockrent. Så klockrent. Ta den till er. Sajja.
Å så äre mät! Fast egentligen har jag bara en sak att säga er.
Have it King u all!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar