Klart man rert lixom :)

Tusen tack för alla fin respons jag fick efter gårdagens inlägg. Det blev faktiskt lite överväldigande, hade inte riktigt räknat med de kommentarer, sms och inbox som damp in. Ska erkänna att jag blir rörd över att det berör, blir fascinerad över att de ord jag försöker lägga känsla bakom faktiskt kanske når fram här och var. Det stärker mej en aning, så återigen tusen tack <3

Och när jag ändå talar om detta med att stärka sej, så är det dags att återgå lite försiktigt till jobb imorgon. Lite, lite och väldigt lugnt. Men det ska bli så kul! Jag riktigt längtar efter goa kollegor och fina ungar. Ska bara längta lite lagom också, så nu inte detta slår slint. När man är/har varit labil aktar man sej noga för att ta in för mycket intryck, eller iaf att tänka på något alldeles för mycket. Även om det är något positivt och roligt. Så är det hur som haver för mej. Och nu vill jag bara upp och fram, bli piggare och stadigare på det stora hela. Och just nu har jag stor tilltro både till mej själv och att det kommer att ordna sej på bästa vis. Eller som senaste hangup-meningen: "Ja rert"!!!! :)

Helgen har inneburit ungar, barn, kids och knoddar. Vi har flängt hit och dit. Bakat pepparkakor, klätt gran, åkt pulka och byggt snögubbe. Det har lekts, bråkats, busats, havererats och gosats. Tidsmässigt en lång helg då våra dagar stadigt börjar kl. 05.30. Mamman hinkar kaffe, försöker hänga med i allas humörsvängningar, mina egna och ungarnas. Ja och alla andras ungar! För när vi ses är dina ungar mina ungar och mina ungar är dina ungar. Haverar det mellan en av mina och någon av Karins eller Tanyas, ja då är det naturligtvis rättvisa som gäller. Jag räknar dessutom iskallt med att både Karin och Tanya tillrättavisar eller kramar på mina barn, precis när de vill eller när det behövs. Molly skulle följa med Cajjo hem idag och hon tjatar hål i öronen på sin mor om mej emellanåt. Lilla <3-at. Emmie dubbeljublade igår när jag berättade att först skulle vi en sväng på lunch till Tanya och efter det hem till Theo & Hugo. (Säger jag Tanya säger hon och räknar på fingrarna: Å Bella. Å Molly. Å David. Jag säger Theo & Hugo. Emmie fyller i: Och Ida juuuuu! Ja sant, de har ju tre, jag har bara inte fått in det ;))
Tack mina fina för allt vi hittat på med våra vildbattingar i helgen, ni är guld värda, både för mej och för mina barn.

Pepparkaksbak hos fam. Jonsson/Karlsson

Charles hjärta blev nog bäst.

Karin sågar av toppen på granen. Med sax.

Glitterhaveri

Kommentar från fadern i familjen:
Jag KAN komma att arrangera om glittret en aning
ikväll då barnen somnat....
Hehe.

Charles och Mollan, min bonusdotter ;) <3

I veckan som kommer finns en hel del roliga saker inplanerade. Veckans största event lär inträffa på torsdag, om planeringen håller. Jag säger bara herregud. Åhhh herregud. Nu har jag blivit sådär jäkla medlurad igen, på nåt som ska bli otroligt intressant att se om jag/vi rer!
Va? Nyfiken. Mohaha. Jo jag oxå.
Eller förresten. Veckans största event... Det kanske man kan avgöra först framåt söndag någonstans ;)

Have it King u all!

Om en eld som aldrig falnar.

September 2008.

Det som för dryga hundra år sedan var svinhuset är beläget på höger sida. Till vänster växer fortfarande trädet som trots sin ihåliga stam ändå står lika stolt och ger skugga soliga dagar.
Straxt efter trädet står pumpen vars underliggande brunn slutade ha tjänligt vatten för många år sedan, så länge jag kan minnas har vatten hämtats på grannens tomt. Precis vid brunnen korsas tomten av två gulnade tvättlinor. Som barn kunde jag passera obehindrat, i vuxen ålder får jag ducka en aning. Nedanför finns stenen där fiskrenset lades ut för måsar att kalasa på. Ungefär här övergår gräsmattan till att bli en stig. Många fötter som trampat, ett flertal generationer. Just på den lilla stigen kan man också spela kula, jag vet för jag har gjort det så många gånger. Till höger en stor ek. Två repstumpar svänger lite ensamt i vinden, gungan är borta sedan länge.
Stigen leder ner till ängen. Förr bruksmark, idag vildvuxen ängsmark och otroligt vacker.
Men just idag finns något som stör allt det vackra. Precis intill stigen, där tornar ett berg upp sej av vad som snabbt skulle kunna sammanfattas som ett virrvarr av rök, sot och aska. Och eld. Så mycket eld.
"Men vräk på 'rå för helvete!"
Han är Ondskan själv. På utpräglad stockholmska grinar han med hela ansiktet, han är så otäck människa att till och med Hin Håle själv skulle backa.
Jag nickar och 'vräker på'. Jag gör som han säger. Apatisk och endast närvarande fysiskt. På avstånd hör jag min dotter som är 3 månader gammal skrika i vagnen.
"Måste ge henne mat" säger jag kort, men undviker att se på honom.
"För helvete. Kan inte det vänta?"

Jag har lust att skrika, vråla och svära och berätta för honom vilken jävla idiot han är.
Men jag gör ingenting, vad jag än skulle göra är det lönlöst. Han skulle hånskratta och återigen sänka mej till bottennivå. Jag vill inte ge honom det nöjet. Jag går därifrån, bort till vagnen och tar upp min dotter.
Gubbaset står kvar och fortsätter ge näring åt sin perfekta brasa, som om det vore det viktigaste i hans liv. Och det är det.
På håll ser jag möbler, mattor, tavlor och diverse trädgårdsredskap göda elden. Från brasan hörs olika ljud beroende på vad gubbaset matar den med. Den höga värmen klarar det mesta, och skulle något ta sej lite dåligt, ja då är gubbaset där och petar. Tvingar föremål till aska.
Snart hörs ett rop över gården:
"För faan! Hur mycket skit är det uppe i båthuset?!"
"Jo, det finns nog mycket saker...."
Och det gör det verkligen. Från taket hänger snörtåtar kvar med en intensiv turkos färg. Jag kastas tillbaka till den dagen då min allra första cykel skulle få ny färg. Den var begagnad, men den var min. Den var även militärgrön. Och en flicka på fem år har en dröm om en turkos cykel. Den snälla fadern gör sitt bästa och lackar cykelns delar tills de har den perfekta turkosa färgen. Ser mej själv sitta utanför på gräsmattan, tålmodigt väntandes.
Och där hänger dessa snören kvar sedan den dagen. På golvet ligger sandleksaker, en lära-gå-vagn, en hög med bilder. Bebiskort. Kort på min mor anno 1977. I ordnade små högar, men illa åtgånget av fukt och muslort.
"Men fy faaan va skit."
Och jag nickar. Och vi eldar.
Liten sinnesnärvaro vaknar och jag plockar varsamt undan lära-gå-vagn och några bilder. Fler saker hade gått att rädda, definitivt fler bilder. Men jag blir intalad att allt är 'skit', och då är det väl säkert så.
Elden matas med saker, föremål och ting som varit sparade i många år.
Elden matas med minnen, känslor och kärlek. Och elden är vansinnigt hungrig och slukar allt. Utan att tveka.
Mitt i allt detta ser jag min dementa gamla farbror komma gående nerifrån brasan, upp mot båthuset. Han är förvirrad. Förstår inte vad som händer, undrar varför vi rensar så våldsamt. Han tycker att allt kan vi ju inte köpa nytt. Han får inga svar. Jag kan inte. Gubbaset bryr sej inte. Jag ser min farbror försiktigt lägga en hög med lexikon i en prydlig hög bredvid dörren till boningshuset. Dessa vill han spara, de är viktiga för honom. Jag hör gubbaset fnysa åt vad min farbror gör. Behöver jag berätta att böckerna inte ligger kvar när min farbror en stund senare vänder tillbaka för att hämta dem? Gubbaset tyckte elden höll på att falna.

September 2008. En månad sedan pappa gått bort. All skit ska eldas upp.
Det tog två dagar att tömma boningshuset och de tillhörande 4 uthusen. Den lilla gården köpte farmor och farfar, där byggde de upp sitt liv och slet för att få ihop detsamma.
Pappas plan var att efter sin pension flytta hit, "Till lugnet".
Nu blev det aldrig så.

Av olika anledningar dröjde till 2012 innan huset såldes. Nu är det borta, i allafall ur mitt liv.
Men jag hoppas så innerligt att detta underbara ställe ska ge fler barn en hög av ovärderliga barndomsminnen.
Däremot önskar jag ingen behöver utstå det smärtsamma som det innebär att bränna upp det någon annan värderat högt. Och troligen hade även jag värderat vissa av dessa saker högt om jag hade haft dem kvar.

Fortsätt simma mina vänner -

fortsätt simma <3

Definiera snäll, är du snäll?

Ibland så blir man bara så trött på sej själv. Eller ja i mitt fall inträffar det lite oftare än "ibland". Och just nu funderar jag på varför man... eller iaf jag då, lägger energi att bli irriterad på så till synes onödiga saker. Brukar få till mej: "Inte fel att vara sur, arg eller irriterad. Men rikta det mot saker som du har möjlighet att påverka." Så att vara tvärförbannad över att det tex. snöar är ju ganska lönlöst. Det ger ju faktiskt ingenting. Om det är något jag kan påverka, ja då kan jag ju ha vinning av min irritation och faktiskt omvandla det till något konkret, positivt... Men oj vad jag ofta går bet här.
Spelar ingen roll att jag inser att det "inte hjälper" att bli irriterad på saker jag inte kan styra. Jag blir det iaf.
Morgonen, ehum läs fm, startade vid köksbordet med Corren. Först läste jag recensionen av Sabatons spelning och ja, recensionen var bra. Om man nu lyckas bortse från att recensenten hade en bakomliggande personlig positiv inställning till bandet. Lyckades dock skapligt att dölja det och då jag inte alls vill dissa varken recensionen i sej eller framhäva att det var dåligt skrivet, lägger jag helt sonika ner detta och håller med. Ja, det var en skitbra spelning och band och publik var i symbios. (Kan dock anse ordvalet märkligt. Men sluuuuta nu då, ja jag ska.)

Nu till det som irriterade mej något så vansinnigt och fick mej att sura ur halva förmiddagen.

Åh nu när jag ser den igen blir jag knäpp igen.
Hur i hela världen kan en så intetsägande artikel ens publiceras? Små fakta kastas in, som utan sitt sammanhang bara blir löst hängande i luften:
Fysisk/emotionell aggression. En definition hade varit bra? Senare i texten skrivs att "...hade inte utsatt något annat barn för vare sig fysisk eller icke-fysisk aggression." Nu hjälper ju inte det läsaren att förstå vad det är vi pratar om här eller exakt vad det är de har valt att avse som fysisk aggression?
Gissningsvis menar de slag o dyl, jag förstår troligen, men ogillar att behöva gissa.
På det stora hela? Vad är det huvudsakliga syftet? Att se att pojkar är mer våldsamma än flickor? Att just barn mellan sju och tio år är de som innehar dessa beteenden?  Att de är från olika samhällsklasser? Eller handlar det om att påvisa från vilka länder de lugnaste barnen kommer?
Undersökningen har genomförts genom intervjuer. Fint det. Och det är den enda empiriska metod som använts? Att barnet självt får uttrycka vad de anser. Observationer? Förkastligt?
Nej jag förstår naturligtvis att mer fakta skulle framgå om jag läste hela materialet till undersökningen. Det jag bara menar är att denna artikel inte sa ett enda dugg och tog upp en onödig ruta i dagens tidning.
Det bästa spar vi till sist: Att anse att barn som inte har några aggressioner är de som är snälla?
Ja det är ju så logiskt så att jag bara vill lägga mej ner och gråta. Jag hoppas att tomten hittar fram till de barn som är arga och har aggressioner också. För förresten, det kan väl aldrig ha något med föräldrarna att göra hur våra barn mår? Nej just ja, det är ju steg två i utredningen. Det hade ju varit synd att ta med det som en aspekt i inledningen av undersökningen?

Nä, jag ska ge mej, jag lovar. Men detta triggar något vansinnigt. Dels ämnet, sedan är detta med forskning och undersökning sjukt intressant. Att sedan misshandla en undersökning, som faktiskt kanske är bra (?) på det här sättet gör mej tokig. Om det inte framgått alltså. Måste förmodligen snoka reda på hela materialet för att se hur snett det hela har vinklats. För något sånt här kan inte lämnas "halvdant" det förstår väl alla? :P

Nu ska jag hämta mina barn och se om de varit snälla på förskolan idag. För något annat skulle jag aldrig aceptera. Gud förbjude att de vid något tillfälle varit arga. Så kan vi ju inte ha det.

Have it King u all!

Sabaton indeed!!

Gubben Karlsson har hosta. Kan gubbar få kikhosta? Aeee...nåt elände har stackarn. Och om jag vågade skulle jag knacka på och bjuda på hostmedicin. Tänk om han inte rer 8-passet med skottningen, mest det jag oroar mej över. Då kanske jag åker på det, och det är alldeles för tidigt, så det går inte. Och tänk om han smittar kärringa Karlsson. Eller hunden? Jag ogillar ju hundar från start, men hund med kikhosta kan jag spontant känna att jag har extra svårt för. Bara en känsla alltså.

Med risk för att detta blir ett gnällinlägg av karaktär måste jag bara delge er ett sms som damp in häromdagen. Det kom från Rut, och hur fasen ska ja ret? Re ut det alltså.

Efter snabb överläggning med Tanya, kom jag fram till att någon borde ju gå att få tag i. Funderar starkt på Rutger? Ska bara hitta en Rutger. Tips ngn? Jag lär annars vada i smulor fram i januari. Jaja. Alternativt att jag tar tag i dammsugaren själv. Men ni har ju tidigare sett hur bra det går. Jag förstår ju inte ens hur den fungerar... ;) Äh - ja rert! Karlsson kanske annars... hehe.

Men vilken kunglig onsdagskväll det blev! Hade laddat för Sabatonspelningen en längre tid och ingen blev besviken. Så sjukt bra. Mååånga bilder från igår, delger ett gäng här. En sån här kväll kan man leva länge på, indeed!!

Hela gänget samlat för liten upptakt på Mörners

Andy, Kalle och Henke

Högst oklar diskussion....

Kramkalas

Taggar till utanför Garden, KK

Yeah!

Ojoj... Längst fram ska man va ja...

 

 



Efter spelningen blev det ett kort besök på Horse and Hound.
Tydligen slutade jag här ta kort på vänner och ansåg att
hästen var intressantare.

Myyyycket bra kväll! Sjukt roligt! Kom i säng sent och kände när klockan ringde vid 6.30 att..jorråsåatteeee, lucia på dagis kunde gärna ha fått varit på eftermiddagen ;)
Men klart man rert! Ett par kaffe på raken och jag var som ny. Ehum. Men naturligtvis var det världens sötaste luciatåg som bjöd på flerstämmig sång precis som det ska vara.

Obligatoriska gemensamma frukosten gick lite trögt.
Men en skinkamacka och kaffe gick ner.
Hoppade glöggen.

Tog ett lillvil på em, annars hade jag inte rett denna dagen ;) Plugg ett par timmar och naturligtvis det dagliga samtalet med f-kassan som har oerhört svårt att begripa att jag i vanliga fall jobbar 80% och studerar 20%. Tre olika människor har nu ringt. Om jag får se några pengar från dem detta år? Troligen inte. De överarbetar ju något så förbannat och verkar inte direkt kommunicera med varandra. Undra vem som ringer imorrn? Gah.

Och tametusan. Titt påt. Karlsson kan nu lämna huset, de har fått skottat OCH grusat. Rätt bra kan tyckas... Feel free Karlsson!

Egentligen...
Så är nog jag och Karlssons på samma nivå
på ett ungefär. Jag menar, det är ju inte alla
som står och fotar en minitraktor från vardagsrums-
fönstret. Jag har koll påt.
Jag har blivit som Karlsson, fn.

Nu måste jag masa mej ur soffan, duscha tillet och göra mej klar. Siktar mot en kaffe och babbel-stund med F. Det blir bra det!

Liten interngrej på slutet: Hoppas att M mår bra och kunde sova ordentligt efter chatten igår... Men du, du fick väl ordning på grillgallret först? Träligt det där... ;)

Have it King u all!

Tisdagsväs

Då jag var aningens opepp igår kraschade jag i säng kl. 21, och jag kan inte minnas att det hänt tidigare. Men jag somnade på dirr och sov fram till kl 10 idag. Eller ja nästan iaf. För kl 04.30 (!!!!) då kom det två morgonpigga idioter och skottade utanför dörren. Skottade förresten. De skrapade, grävde, väsnades och jävlades i 30 minuter. Men allvarligt? Kl. 04.30? Det är ju fasen att inte Karlsson inte fått till det där skottschemat än, det kanske hamnar på min lott.... Då sätter vi Karlsson på ett pass TIDIGAST kl 8.00. Jag kan ta passet kl 10.00, då borde jag ju vara vaken. Hjärta kan ta vid lunch och Andreas/Therese (även kallade K2 på tvättschemat) kan ta eftermiddagspasset. Då kanske vi kan slippa detta jäkla liv mittinatta? Somnade om fram till 05, men si då kom Corren. SEN sov jag till 10.00. Har ni fått med allt nu? För detta är ju högintressant menar jag.... ;)

Har haft en riktig lallardag, då jag inte gjort många knop. Jao, varit på banken har jag - styrt upp mitt sinande kapital en aning. Behövligt om det inte ska fortsätta sina. Efter det lämna in bilen på lacktjohejet. Vad gjorde man utan vänner, Tanya kom och hämtade mej, thanx darling!

Åka rallyvolvo - kungligt!

Volvon har dock döträlit häng på backspegeln...

Ja ni kan ju gissa vem vi åkte hem till?

Japp, till Taikons såklart =)

Samlade ihop hennes tre skräpungar och oss själva, packade in oss i Volvo och åkte och hämtade mina två små.

Test inför Lucia. E tänker vara tärn-lucia.

Tisdagsväs var det ja. Det uppkom vid någon smart diskussion vi hade T och jag under em. Kan inte påminna mej poängen tyvärr, gör du T? Jag vet att vi konstaterade att det är klippt förbjudet att dra ett onsdagsväs på en tisdag. Fast det hjälper ju inte för att hitta poängen.. Nåväl. Det som faktiskt kan uppstå denna vecka är torsdagsväs. För imorrn är det onsdag och oj vad vi ska stämma upp tillsammans med Sabaton imorrnkväll. Sjukt roligt f.ö. att se Molly headbanga till Carolus Rex i bilen på väg hem till Vete. Sådan mor, sådan dotter =) Dä ä hårdrock dä!!

Stormiddag på Vete med våra fem fina <3
Lagom livat ska ni tro =)

Nu ska jag ta en kvällsmacka, för som vanligt har jag glömt äta. Eller jo, ngt blev det nog vid Taikon-middagen. Lunch däremot bidde det inte idag. Skärpning alltså, jag funkar ju halvträligt som det är. Blir ju inte bättre av att inte äta, det kan jag intyga.
Någon som är ledig och hemma och vill ta en runda på stan imorgon på dagen? Behöver ta ett julklappsrace. Tänkte kliva in mot staden ngn gång på fm, så slå en pling ifall du vill joina.

Have it King u all!

Om man skulle ta och rädda hela världen?

Idag hittade jag mej själv på Ica. Eller nja. Det hade ju varit elegant att säga att jag hittat mej själv, snarare att jag fann mej själv ståendes där. Hur länge? Högst oklart. Inte alltför länge hoppas jag.
Varför blir det så? Kanske händer oftare än vad jag egentligen vet, hemma blir det ju inte lika påtagligt. Hu.

Kanske går att utläsa, men idag är ingen bra dag. Gaaah. Har varit bra så länge nu att jag nästan byggt upp en tilltro. Men sådär ja. Idag blev det highfive in the face igen. Mina barn har varit hemma hela dagen och det har nog varit en fin dag med pulkaåkning och div. bestyr. Vet inte riktigt, jag gick på autopilot. Däremot när barnen blev hämtade vid 17, då stängde auto ner. Det var då jag insåg att jag behövde handla och visst det genomfördes men som sagt hur det gjordes har man sämre koll på. Jaja, jag är ju hemma nu, får vara glad för det. Dessutom funderar jag en aning över om det jag skriver nu öht borde publiceras. Och det som stör mej ALLRA mest är att jag ens funderar på det. Fick återigen i helgen till mej att jag är alldeles för öppen. Att jag stör och irriterar, provocerar. Något som brukar tagga mej att nästintill överdriva bara för att jävlas ännu mer. Idag är ju dock ingen sådan dag.
Men å andra sidan så gör jag det ju ändå. Skriver ut det, just nu.
Just nu blandar jag och ger med illamående och ledsamhet. Bara ta tag i skiten och låta det passera, även om det inte på ngt sätt är enkelt. Funderar på saker som ingen alls har svar på, så borde egentligen bara lägga ner. Känner inte alls igen mej själv som person avseende detta. Brukar inte ta åt mej så värst. Brukar köra på, mitt eget race. Alltid tvärsäker på att allt mitt handlade är grundade på logiska tankar. Fast om man som nu, börjar vrida och vända på saker, och ta in lite andra perspektiv från annat håll. Ja... Det är då man inser att någon annans sätt att se på saken kan kanske vara ännu mer logiskt, utifrån en annan synvinkel. Åh sucka. Min mage vill inte alls sitta med dessa analyser, fast det spelar ingen roll, för nu är jag där iaf.
Ja. Jag vet att detta låter som ren rappakalja för de flesta. Eller iaf väldigt sinnesförvirrat. (Jag?!..Skulle aldrig ;))  Nu är detta återigen en bearbetningstext och jättetråkigt om du inte begriper ett skit, verkligen. Läs ironi. Finns ett par stycken som vet vad jag säger, och det räcker så.

Mannen framför mej i kön på Ica trampade takten till musiken jag spelade i lurarna. Som det såg ut iaf, han kan ju hört något eget oxå, vad vet jag. Det som spelades var (igen...) Mange Hellberg med träffsäkra texter. Det är ju inte alltid musiken lyfter upp humöret, och det gjorde det inte denna gång. Men texten speglar till stor del lite läget just nu. Om du lyssnar får du inte ta det ordagrant naturligtvis. Isf får jag väl skriva mej ngt eget, vilket kanske vore bästa medicinen just nu.
Just nu tänker jag på allt annat och i princip alla andra runt mej. Istället för mej själv. Kanske skulle gjort så lite tidigare. Det får vara så ett tag. Inget man knäpper med fingrarna och trollar bort. Att jag sedan blir bottenlåg och inte simmar så värst bra... tja det är så det blir.

Varför börja med sig själv.....?

Och bara kort till "vännen" som gång på gång baktalar. Ge upp? Orkar inte ens bli förbannad, orkar inte lägga någon vidare energi på det alls. Du är så ovärd någon liten del av min energi öht, blir bara illamående. Att jag som sagt ens bryr mej, fan så äckligt.
Skönt, nu blev jag lite arg trots allt. Ni ser, ja rert. Hur skulle det annars gå?

Have it King u all!



Tjejfest och musikfest - hej å hå!

Så kom den där helgen som jag hade sett fram mot länge. Och till stora delar var den alldeles perfekt. Och till vissa delar helt åt skogen. Eller ja, åt det hållet iaf. Ska inte re så värst i det. En helg börjar på fredagen och så blev det visst denna vecka oxå. Tjejfest hos Lina ihop med ett gäng glada goa :)


Glögg i kaffekopp



Åsa, Lina och Lotta in action.

Julmat styrdes upp

Paketleken genomfördes

Och ja. Det sedvanliga Lina-petet fanns oxå med.
Makalös. Viftar runt 10 varv för att ändå ta den översta?

Denna var en av klappjaktsfynden.
Lina menade att hon tänkte på mej när hon köpte den.
Lägger ingen vidare värdering i det alls. Puss!

 Efter ett par timmar med flickorna styrde jag kliven mot Tanya och Andy som hade fredagsmys på Järdala. Vi tog lite senare bussen mot stan. En lill-sväng på Mörners, 55-an och avrundade med ngt som skulle likna rejv-afton på Lórient. Jodå, vi dansade på rätt bra, och var ganska trötta när fredag gick mot lördag. Kul kväll, tack alla inblandade!

55-an

Andy stuffar lite :)

Och det blev lördag. "Festivalen som du vill ha den" på Lórient och Elektronisk afton på Palatset. Förfest på Vete tsm med Tanya och Becca, mkt trevligt!

Morgan hittade fram...

Han ville tillåmed bada!

Vi tog oss till Lórient, Tanya och Tobbe posar :)

Tre o Comp drog igång vid 21 på Lórient.

Sedan var det dax för Bête Noire på Palatset.
Förutom att T stakade sej i texten vid ett tillfälle (flåt!) gjorde de
naturligtvis en kanonspelning. Och jo. "Förbjudet" är ff bäst.

Undrar om F håller koll på skumpan? Trort : )

Tanya och tekniken?! Nu har hon lurat av Jögga nån jäkla remote till rökmaskinen.
Var ska detta sluta....kan jag känna? ;)

Nautic drog igång..ja nu har jag inte tider längre ;)
Henke gjorde sitt yttersta och även Nautic gör en bra spelning!

Tobbe in action. Nästa tanke... Hur bar jag mej åt för att ta denna bilden?
Eller snarare, hur fasen såg det ut.
Eller så tänker vi inte mer på det ;)

Över till Palatset för att se Lovisa Negga.
Och det var så sjukt bra.
Hon var så sjukt bra.
Jag är lite kär där alltså, vilken kvinna.

 

 Ja ni. Det var en bråkdel av alla helgens bilder och filmer! Så som sagt på det stora hela en mkt bra helg. Att det sedan blev lite "elände" mot slutet, ja det är väl som det är :S Snabb tanke som far förbi, kan det vara platsrelaterat? Palatset har ju sedan tidigare visat sej vara med i bilden vid ett haveri. Men njae. Kommer nog inte undan med att skylla ifrån mej, även om det hade varit högst bekvämt. Detta är helt personbetingat, ja jag alltså, och vad ska jag säga. Ibland har man otur i tänket? Ibland glömmer man att tänka? Ibland tänker man inte färdigt? Och ibland tänker vi olika. Det kan man ju oerhört snabbt konstatera. Någons fel? Njae. Missförstånd? Njae kanske inte det heller. Men det där med olika perspektiv stämmer troligen.

Så söndag med ångest och oro kom som ett brev på posten. Men jag rert. Vem ska jag skylla?

 

Have it King u all!